Högmod

Människans övertro på sina egan uppfinningar tycks inte ha någon begränsning. I dag får vi veta att det vacin som skulle rädda oss från svin influensan nu har gett vissa, främst yngre, narkolepsi. Jag tog aldrig någon spruta, nu känner jag mig glad över det. Jag tror säkert att jag knappas skulle drabbats av narkolepsi, jag är för gammal, men jag vidhåller en sunde skepsis till dessa "kemikalier"

Jag har tidiager skrivit om människans överdrivna användande av kemikalier vars långsiktiga verkan på människa och miljö är för oss till stor del okända. Detta är ett skrämmande exempel på det.

Nu påstår jag inte ett förbud mot läkemedel, jag är medveten om att vissa läkemedel är en förutsättning för vissa männsikors möjlighet till en någurlunda dräglig tillvaro, och dessutom rädar den liv, säkert vare dag MEN jag vänder mig mot vår oreserverdae hållning mot alla former av kemikalier.

Mest skärmmande var ändå den mamman till en av de drappade barnen som nu kräver att socialstyrelsen snabbt tar fram en ännu icke godkänt medicin som ska underlätta livet för dessa barn. Hur vet vi att denna nya medicin inte leder till andra, kanske värre, åkommor.
Walk gently

Solen skiner

och ett visst mått av hopfullhet råder inombords, trots en tråkig helg då vår motor blev stulen.
Märkligt att det ska var så svårt för vissa att skilja på mitt och ditt.
Jag kommer osökt att tänka på tidigare inlägg på denna sida om hur hela samhället hänger ihop. Även om vi bättre bemedlade ibland ingjuter ett visst mått av falsk trygghet kan vi inte värja oss mot resten av samhället. Om samhället inte i helhet mår bra (och dess innevånare) då drabbar det för eller senare alla. Nu är ju knappast detta något anmärkningsvärt uttalande, de flesta skulle nog hålla med, däremot verkar det råda stor skillnad på hur vi ska komma dit. Ordet solidaritet lurar under ytan och pockar på uppmärksamhet likt bubblor i ett glas sodavatten som sjuder mot ytan. Kanske inte det gammla mossiga socialdemokratiska versionen men en ny modern version...
Jag tror bestämt det är dags att återta ordet och göra det till allas igen.

En sak är jag däremot helt säker på, ett solidariskt samhälle gynnar alla.

Detta måste ni se

Jag skulle nog hålla den här mannen som en av världens smartaste personer, helt underbar människa som har förstått och ser den stora bilden. Notera särskilt i slutet på hans tal om vad som händer om alla insekter skulle försvinna repsektive vad som händer om alla människor försvinner. Värt att tänka på. Att lyssna på honom ingjuter trots allt, ett visst hopp om framtiden.

The widow maker

Någon som sett filmen? Den handlar om en rysk atomubåt som får ett reaktor haveri, besättningen tvingas arbeta i den radioaktiva miljön för att förhindra en härdsmälta ombord. Filmen visar på ett relistiskt sätt vad som händer med männsikor som utsätt för strålning - det är otroligt hemska och skakande bilder, om än fiktion.

Liknelsen med verkligheten är nu fullkomlig, här saxat från SVD

De mäter även kontinuerligt den strålning som de utsätts för, och visats bara vid anläggningen i kortare perioder.

Läs hela här
 
Precis som i filmen, men jag hoppas att arbetarna i Japan klarar sig bättre.
 
Dikten överträffar verkligheten heter det ju, Måtte detta bli slutet på detta vansinne, leka med krafter som vi inte kan behärska, med konsekvenser som ingen vill ta.
 
Min pessimistiska sida säger mig dock tyvärr att detta är glömt om fem till tio år och då tar byggandet av nya reaktorer fart.

Bara en dåre..

kan efter det som hänt fortsätta att försvara kärnkraften. Precis som jag skrev i går så fylls nu media utrymmet av kärnkraftskramare, på bloggar och kommentarer, i klartext rena uppmaningar att ignorerar det som hänt, och på de etablerade tidningarnas leadarsidor, lite mer diskret. Båda landar dock i samma slutsats; I Sverige kan detta inte hända! (precis som det inte kunda hända i Harrisburg och Tjernobyl, eller för den delen i Fukushima)

Det vanligaste argumentet för kärnkraft är att vi inte har något alternativ. Alternativ finns, men har på grund av kärnkrafts lobbyn inte fått utvecklas till sin fulla potential. vind och solenergi skulle, om vi hade satsat på det i tid, varit fullt tillräklig.

All förändring möts av motstånd, så har det alltid varit. Den förändring som nu måste till kommer att ta tid, och dom modiga kommer att ligga i framkant och visa vägen (medelålders män kommer att grina och beklaga sig längst bak). Men det kommer att förändras, var så säker.

Kärnkraft nej tack

Med tanke på det fruktansvärda bilder som nu kablas ut från Japan är det mång av oss som nu skulle kunna säga "I told you so" men jag drar mig för det och hånflinet fastnar, konsekvenserna för människans oförsiktihet kommer återigen att bli katastrofala. Undrar om Kärnkrafts påhejarna känner lika stor tillit för sin övertyckelse nu.

Men  känner jag påhejarna rätt som kommer dom som vanligt med en dåres övertygelse att fortsätta att hävda att känrkraft är något bra och detta som nu händer (igen) ska inte kunna hända. En gammal text från Tage Danielsson gör sig påmind, hur var det nu. Det som hände i Harrisburg har inte hänt...
...Tjernobyl
...Fukushima
...?

tids nog kommer frågetecken att bytas ut mot ett namn, ska det bli Björneborg, eller Oskarsham eller kanske Ringhals som pryder löpsedlarna nästa gång?